Den viktade modellen

Det som du ser här ovan är det sammantagna, viktade opinionsläget i Sverige idag. Poligrafik sammanställer i denna mätning samtliga aktuella opinionsundersökningar för att ge en viktad och mer rättvisande bild av opinionsläget genom att göra en så kallad Mätningars Mätning (MäMä) också känt som en Poll of Polls. Denna mätning grundar sig i en statistisk viktning genom vilken man studerar trenden för de gemensamma undersökningarna vilket i sin tur ger en mer korrekt bild av opinionsläget.

De variabler som tas i beräknande för den statistiska analysen är tidsfaktorn och urvalsstorleken. För tidsvariabeln beräknas antalet dagar sedan undersökningen gjordes och viktas därefter utifrån en halveringstid om 18 dagar. Detta betyder att en undersökning som är gjord för 18 dagar sedan bara är hälften så ”viktig” i förhållande till en som är gjord idag. Den observante noterar då att alla opinionsundersökningar som någonsin gjorts borde tas i beräknande då viktningsfaktorn bara halveras för var 18e dag, men för att komma ifrån detta dilemma faller alla undersökningar som är mer än 77 dagar gamla bort (viktning på mindre än 0,05). Dagarna inför valet kommer viktningen successivt minska med en dag för var dag kvar till valet för att göra den ännu mer responsiv i takt med att tätheten mellan mätningarnas publiceringar blir högre. Alltså, 10 dagrar kvar till valet ger en halveringstid på 10 dagar.

Den andra faktorn för tid som inkluderas i modellen är balanseringen av undersökningarnas tidsparameter då dessa görs över en viss period. Undersökningarna balanseras därför genom att beräkna över hur många dagar de genomfördes varefter mätpunkten (dagen för vilken undersökningen noteras i datan) placeras i periodens median. Detta minimerar något risken för hastiga eller tillfälliga fluktuationer inom undersökningens tidsram. Det innebär också att undersökningar som görs över längre tidsperioder blir lägre viktade än de som görs under kortare tidsspann då dess median ligger längre tillbaka i tiden, förutsatt två undersökningar som publiceras samma dag.

Den sista variabeln som tas hänsyn till i analysen är storleken på urvalet, alltså antalet tillfrågade i varje undersökning. En undersökning som har fler tillfrågade blir därför högre viktad eftersom att dess standardavvikelse är lägre. Och för att matcha standardavvikelsens egenskaper viktas denna variabel mot kvadratroten av urvalet.

Så varför är det intressant att göra denna typ av analys? Anledningen är att vi vill använda den gemensamma styrkan i opinionsinstitutens mätningar genom att minimera den statistiska risken för mätfel i enskilda undersökningar. På så vis blir resultaten mer robusta och tillförlitliga.